Eksem – symtom, orsaker och behandling
Snabböversikt
- 1. Eksem beror på en svagare hudbarriär och överaktivt immunförsvar.
- 2. Återfuktning två gånger per dag är grunden i all behandling.
- 3. Kortisonkräm används i kurer, komplettera med mjukgörande mellan behandlingarna.
- 4. Identifiera och undvik personliga triggers som nickel, parfym eller stress.
Vad är eksem?
Eksem är ett samlingsnamn för inflammatoriska hudsjukdomar som ger torr, röd och kliande hud. Huden tappar sin fuktbindande förmåga och immunförsvaret blir överaktivt vilket leder till flare-ups. Eksem kan vara akut, kroniskt eller återkommande.
Eksem drabbar både barn och vuxna. Atopiskt eksem debuterar ofta tidigt i livet medan kontakteksem kan dyka upp senare när huden exponeras för nya ämnen.
Typer av eksem
Atopiskt eksem
Vanligast hos barn och personer med astma/allergi. Kännetecknas av torr hud, klåda och perioder av försämring.
- • Vanligt i knäveck, armveck, nacke och ansikte
- • Huden känns torr, sprucken och kan blöda vid klåda
- • Kräver långsiktig återfuktning och flare-up behandling
Kontakteksem
Uppstår när huden reagerar på ett ämne – antingen irriterande (t.ex. tvättmedel) eller allergiframkallande (t.ex. nickel).
- • Lokaliserad till kontaktområdet
- • Ger rodnad, svullnad och små blåsor
- • Behandlas genom triggeridentifiering och barriärstärkning
Seborroiskt eksem
Drabbar talgrika områden som hårbotten, ögonbryn och bröst. Kopplas till jästsvampen Malassezia.
- • Gul-röda, fjällande hudförändringar
- • Kan bli bättre av svampdödande schampo/kräm
- • Återfuktning minskar fjällning och irritation
Vanliga symtom
Tidiga symtom
- • Torr, stram hud
- • Intensiv klåda
- • Rodnad och lätt svullnad
- • Sprickor i hudveck
Avancerade symtom
- • Vätskande blåsor
- • Förtjockad, läderartad hud (lichenifiering)
- • Sekundära infektioner (gula krustor, sveda)
- • Sömnstörning och livskvalitetspåverkan
Orsaker och triggers
Inre faktorer
- • Genetisk benägenhet (filaggrin-mutationer)
- • Atopisk disposition (astma, hösnuva)
- • Immunologisk överreaktion
- • Stress och hormonförändringar
Yttre triggers
- • Tvål, parfym och starka rengöringsmedel
- • Kyla, värme eller torr luft
- • Syntetiska tyger och svettning
- • Allergener som nickel, latex, vissa livsmedel
Behandling
Basbehandling
- • Daglig mjukgörande kräm med glycerin eller ceramider
- • Kortisonkräm i kurer vid flare-ups
- • Antihistamin vid störande klåda, särskilt nattetid
- • Svagare kortison för ansikte, starkare för kropp (enligt ordination)
Specialiserad vård
- • Kalcineurinhämmare (tacrolimus/pimekrolimus) för känsliga områden
- • Ljusbehandling (UVB) vid utbrett atopiskt eksem
- • Biologiska läkemedel (t.ex. dupilumab) vid svåra fall
- • Antibiotika vid sekundära infektioner
Hudvård som förebygger flare-ups
Sänk duschtemperaturen, torka huden försiktigt och applicera mjukgörare inom tre minuter efter dusch för att kapsla in fukt.
Hudvård och egenvård vid eksem
- Välj parfymfria, milda rengöringsprodukter och begränsa bad/dusch till 5–10 minuter.
- Applicera rikligt med mjukgörande kräm morgon och kväll – gärna mer fet konsistens på natten.
- Använd kortisonkräm enligt läkare vid flare-ups, därefter “proaktiv” behandling ett par gånger i veckan.
- Identifiera triggers med hjälp av dagbok och undvik specifika allergener eller irriterande ämnen.
- Skydda huden mot kyla och torr luft genom att bära mjuka, bomullsbaserade kläder.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om:
- Eksemet försämras trots egenvård och kortison enligt ordination.
- Det uppstår gula krustor, feber eller tecken på infektion.
- Klådan stör sömn eller vardag.
- Du behöver hjälp att identifiera allergi eller behöver sjukskrivning/arbetsanpassning.