Skivepitelcancer – symtom, orsaker och behandling

Vad är skivepitelcancer?

Skivepitelcancer, även kallat skivepitelcarcinom eller SCC(squamous cell carcinoma), är en typ av hudcancer som uppstår i skivepitelcellerna i hudens yttersta lager. Det är den näst vanligaste hudcancerformen i Sverige efter basalcellscancer.

Till skillnad från basalcellscancer, som mycket sällan sprider sig, kan skivepitelcancer vara mer aggressiv och sprida sig till lymfkörtlar och andra organ om den inte behandlas. Därför är tidig upptäckt och behandling viktigt.

Skivepitelcancer drabbar oftast solutsatta områden som ansikte, öron, läppar, hjässa, nacke och handryggar. Sjukdomen är vanligast hos personer över 50 år med ljus hudtyp.

Typer av skivepitelcancer

Skivepitelcancer in situ (Bowens sjukdom)

Ett förstadium till invasiv skivepitelcancer där cancercellerna är begränsade till hudens yttersta lager (epidermis). Syns ofta som en röd, fjällande fläck som kan misstas för eksem. Med behandling är prognosen utmärkt.

Invasiv skivepitelcancer

Cancercellerna har börjat växa djupare in i huden. Kan sprida sig till lymfkörtlar och andra organ om den lämnas obehandlad. Tidig behandling är avgörande.

Keratoakantom

En snabbt växande, kupolformad knuta med en central krater eller hornplugg. Kan ibland försvinna spontant, men eftersom det är omöjligt att förutsäga vilka som gör det behandlas alla keratoakantom som invasiv skivepitelcancer.

Symtom på skivepitelcancer

Skivepitelcancer kan ha olika utseenden. Var uppmärksam på dessa förändringar, särskilt på solutsatta områden:

Vanliga tecken

• Fjällande eller skrovlig fläck: En hudförändring som gradvis växer och kan bli tjockare
• Sår som inte läker: Ett sår som inte försvinner eller som återkommer på samma plats
• Knuta: En snabbt växande knuta som kan vara sårig, öm eller blöda vid beröring
• Vårtliknande förändring: Skrovlig yta som kan ha hornbildning
• Förändringar i gamla ärr: Nybildade förändringar i tidigare skadad hud

Vanliga lokalisationer

• Ansiktet (särskilt näsa, panna, kinder)
• Öronen
• Underläppen
• Hjässan och skalpen
• Nacken
• Handryggar och underarmar

Riskfaktorer

Den främsta orsaken till skivepitelcancer är UV-strålning. Flera faktorer ökar risken:

Solrelaterade faktorer

• Långvarig solexponering: Ackumulerade solskador över livet
• Upprepade solbrännskador: Särskilt under barndomen
• Solarieanvändning: Ökar risken betydligt
• Utomhusarbete: Yrken med mycket tid i solen

Individuella faktorer

• Ljus hudtyp: Särskilt typ I-II som lätt bränner sig
• Ålder över 50 år: Risken ökar med åldern
• Aktiniska keratoser: Solskador som kan utvecklas till cancer
• Tidigare hudcancer: Ökad risk för ny cancer
• Ärftlighet: Hudcancer i familjen

Medicinska faktorer

• Nedsatt immunförsvar: Efter organtransplantation eller vid immunhämmande behandling
• HPV-infektion: Vissa typer av humant papillomvirus
• Kroniska sår: Långvariga sår eller brännskadeärr
• Tidigare strålbehandling: Mot huden

Behandling av skivepitelcancer

Behandlingen beror på tumörens storlek, djup och placering. Målet är att ta bort all cancervävnad och förhindra spridning.

Kirurgi

Vanligaste behandlingen. Tumören opereras bort med en marginal av frisk hud för att säkerställa att all cancer avlägsnas. Vävnaden skickas för analys.

Mohs kirurgi

En precisionsmetod där tumören avlägsnas lager för lager och analyseras direkt i mikroskop. Används vid tumörer i känsliga områden som ansikte och öron, eller vid återfall.

Frysbehandling (kryoterapi)

Mindre, ytliga tumörer och förstadier (Bowens sjukdom) kan frysas bort med flytande kväve.

Fotodynamisk terapi (PDT)

Ett ljuskänsligt läkemedel appliceras och aktiveras med ljus. Passar för ytliga förändringar och Bowens sjukdom.

Strålbehandling

Används när operation inte är lämplig, vid stora tumörer, eller som tilläggsbehandling efter kirurgi.

Vid spridd cancer

Om skivepitelcancer spridit sig kan immunterapi eller målinriktade läkemedel användas. Detta är ovanligt vid tidig upptäckt.

Förebyggande

Eftersom UV-strålning är den främsta orsaken kan du minska risken betydligt:

Solskydd

• Solskyddskräm: SPF 30-50, applicera rikligt och ofta
• Skyddande kläder: Hatt, långärmad tröja, solglasögon
• Undvik sol mitt på dagen: Mellan kl. 11-15 är UV-strålningen starkast
• Skugga: Sök skugga när solen är som starkast
• Undvik solarium: Konstgjord UV-strålning ökar cancerrisken

Regelbunden hudkontroll

• Undersök din hud regelbundet – gärna varje månad
• Var extra uppmärksam på solutsatta områden
• Notera nya eller förändrade fläckar
• Sök vård vid misstänkta förändringar

Riskgrupper

Om du tillhör en riskgrupp (tidigare hudcancer, organtransplanterad, många aktiniska keratoser) bör du gå på regelbundna hudkontroller hos läkare.

När ska du söka vård?

Sök vård om du upptäcker:

• En ny hudförändring som inte läker på några veckor
• Ett sår som blöder, fjällar eller bildar skorpor utan förbättring
• En knuta eller fläck som växer snabbt
• Förändringar i gamla ärr eller kroniska sår
• Du har tidigare haft hudcancer och upptäcker nya förändringar

Vad mer kan det vara?

Skivepitelcancer kan förväxlas med andra hudförändringar:

• Aktinisk keratos: Förstadium till hudcancer – röda, sträva fläckar på solutsatta områden
• Basalcellscancer: Glansig knuta, växer långsammare, sprider sig sällan
• Malignt melanom: Mörkt pigmenterad, oregelbunden, kan sprida sig snabbt
• Seborroisk keratos: Godartade "åldersvårtor" – vårtlika, klibbiga fläckar
• Vanliga vårtor: Orsakade av HPV, godartade